torsdag 6 november 2014

Ett nytt liv, en ny inriktning

Jag har en besökshund. Hunden är av typ finsk lapphund, en flicka på tre år. Hon heter Black Blossom Troll Freja. Underbar är hon.



Black Blossom Troll Freja


I somras fick hon titeln besökshund. Det innebär att hon är utbildad för att kunna göra besök i olika institutioner, tex. äldreomsorg, och roa de boende. Hon är som klippt och skuren för uppgiften, alltid glad och alltid lika nyfiken på nya människor.  

Men vi stannade inte där.

Under året har vi gott vidare med en utbildning till Terapihundekipage. Vi har i stort sett klarat alla moment från teori till praktik. Jag skriver för närvarande rapport över vår praktik, och när jag lämnat in den och den opponerats och jag opponerat någon annans rapport, får Freja göra diplomeringen till terapihund. Vi måste fila på apporteringen, sedan är hon definitivt klar för uppdraget.

En terapihund är en hund som används för att få människor att må bättre och motivera dem att ta itu med sina liv där det så behövs. En hund kan man använda på olika sätt som en katalysator för att till exempel få en person att gå ut, skaffa sig socialt umgänge, ge lugn och trygghet, förmå personen att prata, få personen att känna sig älskad och på det sättet må bättre och mycket mer. 

Det ställs en hel del krav på en hund som ska arbeta som terapihund. Hon ska vara glad och pålitlig, tycka om att vara med människor, ha tålamod och vänta in sin tur att arbeta, kunna avstå från godis och annat ätbart tills man blir bjuden, tåla höga ljudnivåer, till exempel om någon skriker högljudd, tåla hastiga och hotfulla rörelser, tåla omilda kramar och allt vad hon kan råka ut för. Men det är givetvis hundförarens uppgift att skydda och stödja hunden och planera besöken. Och fortsätta att träna hunden hela tiden eftersom hon kan helt enkelt bli avprogrammerat under besöken. Ett ständigt arbete alltså. Men ett roligt sådant.

Det finns både terapihundar och vårdhundar men skillnaden ligger inte i hundarnas utbildning. En vårdhund är en hund som har en förare som är sjukvårdsutbildad. En terapihund är en hund som har en förare med något annat yrke i botten. Men hundarna genomgår samma utbildning. Jag som inte är sjukvårdsutbildad har alltså en blivande terapihund om jag nu inte snabbt bestämmer mig för att bli undersköterska.

Men alla kan arbeta med en terapihund. Om man till exempel får en person på remiss att arbeta med, läser hundföraren in sig om den problematiken personen har och planerar hur tiden med terapihunden ska spenderas. Man måste skriva ner allt och planera både syftet och målen med tiden. I detta arbete är hunden i centrum hela tiden, det är med hjälp av henne det finns en möjlighet att göra genombrott i olika avseenden. 

Fiskeklubbens fisar

Jag hade hand om en hel sjö, Måsnaren i Södertälje,  i fyra år.




                                                            Måsnaren


Jag började med det redan året innan jag fick uppdraget, så fem år är kanske riktigare. Under den tiden byggde vi en ny brygga, lagade båtar, fällde träd och gjorde ved av dem, byggde en grill av en oljefat, hade arbetsdagar på ön där vi har båtarna, lade in enrisvasar i sjön och enrismattor i sjöbotten för att gynna gösen, lade ner massvis med takpannor i sjön för kräftan, matade kräftan med den fisken vi hade tillgång till från tävlingar, fiskevaktade timmar och åter timmar alla tider på dygnet, handlade åror och gjorde i ordning dem allteftersom de gick av, skrev kontrakt, tvättade båtar, eldade skräp i tunnan, provfiskade kräfta för att kunna planera klubbens framtida verksamhet, diskuterade med kommunen kring sjöns kvalitet och dess framtida liv och  mycket mer. Jag gjorde i ordning klubbens stuga också och sydde nya gardiner för att få en mer ombonad känsla. Städade efter aktiviteter och städade även hela ön då det inte blivit gjort i årtionden.

Otaliga är de timmar jag och ett par medhjälpare till mig lade ner för att föra klubbens verksamhet framåt. Från att bara hälften av båtar och båtplatser var uthyrda när jag tog över ansvaret är idag samtliga uthyrda. Under dessa år har jag totalt saknat klubbens stöd för mitt arbete. Rykten har florerat och jag har fått arbeta i motvind i alla dessa år. Nu lämnar jag jobbet och har även fått ett betyg för mitt arbete:

ODUGLIG.

Suck. Dax att vända blad.

Åren går

Fem år sedan jag skrev senast. Kanske dax för fler reflektioner. De säger att man helt och hållet blivit en ny människa i sjuårsperioder. Vi får se om det förhåller sig så.